Skriven den 06/06 2010

Med jämna mellanrum trillar det in mejl från människor som blir upprörda över att vi synliggör de övergrepp som begås mot ofödda människor. Dagligdags, tiotusentals om året, i Sverige. Nedan kan ni läsa en autentisk mejlväxling som är rätt typisk för hur det kan se ut. Namnet på den vi skriver till är utbytt till NN för att inte hänga ut någon enskild person.

Ärende: Re: Svar från MRO
Från: info@abortnej.se
Datum: Sö, 2010-06-06, 09:55 pm
Till: ”NN” <nn@yy.xx>
Prioritet: Normal
Inställningar: Visa hela brevhuvudet | Visa utskriftsvänlig version | Ladda ner detta brev som en fil | Visa brevets detaljer

Hej igen, NN!

Att vi tycker olika kan anses vara väl redovisat, från båda håll, vid det
här laget. Vad jag önskar att du vill tänka på är samma sak som Mats tog
upp i sitt senaste mejl till dig. Att döma av det du skriver, anser du
inte att ofödda är människor. Samtidigt säger du dig bli äcklad och
förbannad av att vi synliggör vad en abort de facto innebär för den
ofödda. Det är en kombination av åsikter som ter sig motsägelsefull i mina
ögon.

Antingen så är det som du säger, att ofödda inte är människor. I sådant
fall kan det vi arbetar med liknas vid att visa upp bilder på ex vis
bortopererade blindtarmar. Rimligtvis borde reaktionerna på vår verksamhet
på sin höjd handla om att tycka att vi är pinsamma och knäppa/obegåvade.
Men att bli arg på det viset som du, och många andra, blir? Vad finns det
för skäl till det? Om nu rätten till abort är så fantastisk, borde
praktiken och konsekvenserna inte uppröra någon vettig människa heller.
Ändå så är det precis vad det gör. Upprör något oerhört när många
konfronteras med detta.

Eller, så är det som vi säger. Att ofödda är människor i precis lika hög
grad som oss som har hunnit födas. I sådant fall är det helt adekvat att
bli just upprörd och arg när man ställs inför vad det handlar om. Men
upprördheten borde i sådana fall riktas mot den stora tragedi och
brutalitet aborterna utgör. Inte mot oss som belyser att så sker! Att
bilderna och informationen upplevs som brutala är för att verkligheten är
precis så brutal. Det enda vi gör är att visa upp denna verklighet. Skjut
inte budbäraren när du ser någonting du inte gillar.

Det är okej att tycka olika, precis som du skriver. Däremot kan inte både
du och vi ha rätt samtidigt i denna fråga. Någon av oss har rätt och den
andra parten har fått något grundligt om bakfoten. Detta är nämligen inte
en fråga om tycke och smak, utan om sanning och verklighet.

Sist vill jag bara ta upp en sak jag har reagerat starkt på i dina
meddelanden. Som jag förstår dig anser du att kvinnor inte ska behöva se
och få reda på hur aborter går till och vad som blir resultaten av dem. Du
skriver det inte rätt ut, men det tycks som att du menar att kvinnor inte
skulle klara av att hantera den informationen utan enbart fara illa av
den. Varandes kvinna själv upplever jag det som ett djupt nedvärderande
och sexistiskt sätt att se på kvinnor. Varför skulle just vi behöva daltas
med på det viset? Är inte kvinnor vuxna nog att kunna hantera all
information när det kommer till aborter? Om jag som kvinna är betrodd att
avgöra om jag vill fortsätta en graviditet eller göra abort, varför skulle
jag då inte klara av att få reda på vad en abort faktiskt innebär fullt ut
också? Har jag tvärtom inte rätt att ha alla fakta i målet väl redovisade
och till hands innan jag tar ett så ödesmättat beslut som vi är överens om
att en abort är?

Nu ser jag att detta brev blev längre än vad jag hade tänkt. Jag sätter
därför punkt här. Men jag hoppas att du vill tänka över de saker jag tar
upp ovan.

Allt gott,
Nasrin

> Hej,
>
> Min anledning till att skicka mail till Er var att jag ogillade de
> bilder som Ni lagt ut och det sätt Ni går till väga för att få
> människors uppmärksamhet. Jag blir fortfarande äcklad och förbannad.
> Svaret ifrån Mats anser jag barnsligt och ogenomtänkt.
>
> Jag anser inte att man dödar en människa genom abort, jag drar inte
> en paralell mellan folkmord och abort, jag menar att sex kan och ska
> man ha även om det inte innebär att man är redo att ta emot ett barn.
> Vi tycker olika, det är ok. Det är inte det som gör mig upprörd, det
> är den brutala marknadsföringen Ni använder genom Era bilder.
>
> NN
>
>
>
>
>
— Den sön 2010-06-06 skrev info@abortnej.se <info@abortnej.se>:

Från: info@abortnej.se <info@abortnej.se>
Ämne: Svar från MRO
Till: nn@xx.yy
Datum: söndag 6 juni 2010 14:35

Hej NN!

Mats bad mig svara på ditt senaste mejl. Detta då han inte kan göra något
åt det faktum att han är född som man. Jag som skriver till dig heter
Nasrin Sjögren och är taleskvinna för MRO.

Eftersom det verkar vara viktigt för dig med personrelaterade frågor som
vilket kön man har och vilka erfarenheter man har gjort sig, tänker jag
börja där. Jag är alltså en kvinna på 27 år. I skrivande stund är jag
gravid sedan en tid. Tidigare har jag i tur och ordning gjort en abort,
fått ett missfall och fött ett barn. Fyra graviditeter har det blivit
sammanlagt, så här långt. Förhoppningsvis är det nog för att du inte ska
diskvalificera mig på de grunderna, åtminstone.

Så låt oss ta oss an sakfrågorna. Först av allt vill jag säga att jag
förstår din upprördhet och tankar kring hur svårt det är att genomgå en
abort. För de absolut flesta är det en oerhört tung sak att gå igenom en
abort. Mycket svårare än det är att genomgå en behandling för någon
sjukdom eller fysisk åkomma som kan lösas med medicin och/eller annan
vårdinsats.

Som jag ser på saken, är det så smärtsamt att göra abort, för att det inte
är ett ingrepp vilket som helst. Anledningen till att det är så svårt, är
att själva poängen med en abort är att ta död på ett barn. Ens eget barn.
Givetvis är det en oerhört svår upplevelse för alla som gör den!

Vår fasta övertygelse är att varje abort dödar en helt unik och oändligt
värdefull liten människa. Det mest uppenbara offret är givetvis barnet
självt som dödas. Men även föräldrarna far fruktansvärt illa av att göra
abort och därefter tvingas leva med att ha dödat sitt eget barn resten av
livet.

Anledningen till att vi i MRO engagerar oss för att de ofödda barnen ska
tillerkännas sitt människovärde, är just omsorg om varje människas
absoluta rätt till liv. Vi vill inte skuldbelägga eller peka finger åt
någon enskild person. Om du nu inte kan ta till dig beskrivningen av
abortläget som folkmord, så kan du väl förstå vad vi menar med att vi har
ett systemfel i vårt samhälle?

Det är ovärdigt ett civiliserat och rikt land som Sverige att ha uppemot
40 000 barn som dödas i aborter varje år. Vi har all kunskap och alla
resurser som krävs för att detta inte ska behöva hända. Det fattas varken
sexualupplysning, preventivmedel, ekonomiska medel eller villiga
adoptivföräldrar för att kunna låta alla barn födas. Mot bakgrund av detta
vågar jag påstå att det inte behöver finnas några oönskade barn i Sverige,
även om det finns många som blir till i oplanerade graviditeter.

När det kommer till graviditeter som uppstår p g a att preventivmedel
sviktar, kommer jag troligtvis att göra dig upprörd igen. Då får det vara
så. Alla vet att samlag kan leda till graviditet. Det finns inga
hundraprocentiga preventivmedel. Därför är det varje sexuellt aktiv och
fertil persons ansvar att ta ställning till om man är beredd att ta emot
ett barn _innan_ samlaget ens äger rum. Efteråt är det för sent. Då finns
barnet redan. Vill man inte ha barn, ska man inte idka samlag till att
börja med. Det är varken enklare eller svårare än så. Är man vuxen nog att
ha samlag, är man också vuxen nog att ta det ansvaret för sina handlingar.
Det finns inga hållbara ursäkter där.

Du tar upp våldtäkter. Först av allt vill jag klargöra att det är ytterst
få av alla aborter som sker som är våldtäktsrelaterade. Bör då de barn som
ändå blir till i samband med våldtäkter födas? Mitt svar blir ja.
Våldtäkten är ett faktum när den väl har skett. Att ta död på den mest
oskyldiga parten i denna tragedi, det ofödda barnet, kommer inte att göra
att kvinnan får våldtäkten ogjord. Barnet har en lika absolut rätt till
sitt liv, som vilken annan människa som helst, efter att det har blivit
till. Att döda barnet för att lindra moderns och/eller andra vuxnas
känslomässiga svårigheter är inte en acceptabel lösning på problemet.

Så mitt samlade svar på din fråga kring huruvida oplanerade barn, oavsett
tillkomst, ska födas är ett tveklöst JA. Adoption finns som sista utväg om
inte någon av föräldrarna kan/vill/orkar ta hand om barnet själv. Samma
sak gäller om barnet riskerar en dålig uppväxt. Sedan när är risk för en
dålig uppväxt skäl nog att döma människor till dödsstraff?

Vår stödtelefon är öppen för alla kvinnor som befinner sig i en
krisgraviditet eller mår dåligt p g a en genomförd abort. Än en gång, vi
är inte här för att döma någon. Vårt uppdrag är att belysa sanningen och
tragedin som finns i alla de tusentals och åter tusentals aborter som
skördar människoliv varje år i Sverige. Samt att hjälpa alla vi kan som på
något vis tampas med en abortproblematik. Givetvis gör vi allt som vi alls
förmår för att rädda livet på barnet och skona den gravida kvinnan från
att döda sitt barn, om någon hör av sig och är oplanerat gravid.

Du tycker att vi ska skämmas, NN. Som Mats redan har skrivit, ser vi
inte att vi har skäl att skämmas för vår verksamhet. Däremot skäms vi över
att vårt samhälle än i dag ägnar sig åt att ta livet av ofödda människor.
Att vi år 2010 fortfarande ägnar oss åt en sådan barbari, i stället för
att stå upp för livet, är ingenting mindre än en djup skam.

Vänligen,
Nasrin Sjögren

— Den lör 2010-06-05 skrev NN YY <nn@yy.xx>:

Från: NN YY
Ämne: Re: SV:
Till: ”Mats Selander”
Datum: lördag 5 juni 2010 19:12

Hej,

jag står för vad jag skrev i första mailet och ditt svar gör mig mest uppgiven över att en man svarar och som, om jag förstår det riktigt menar på fullaste allvar att det inte skulle vara varje kvinnas rätt att ta en abort. En man, som aldrig kan förstå vad det innebär för en kvinna att vara gravid, att föda, eller att ta en abort… Det kan för den delen inte en kvinna förstå heller, så länge hon inte har genomgått det själv.

Jag blir äcklad och förbannad över den brutala propaganda som Ni visar på eran web. Du pratar om att Ni visar hur en abort går till… Eran propaganda handlar om att avskräcka en kvinna från att göra abort. Det är DET som är erat syfte. Folkmord? Ledsen, men det är nästintill skrattretande…
En abort är inget som någon kvinna önskar att gå igenom. Förutom den tunga tid då hon är gravid med ev. kräkningar, illamående, hormoner som förändrar beteende och välmående så går hon igenom en fysiskt och psykiskt tung sak. Det är oerhört smärtsamt att gå igenom en abort, att få tabletter som avslutar graviditeten och sedan får kroppen att stöta bort fostret. En hemsk, dramatisk och smärtsam sak. Går det såpass långt att det blir kirurgisk abort så är detta en risk där kvinnan kan drabbas av komplikationer.
Sedan är det många som får psykiska problem under denna tiden, det sista en kvinna som sliter med en genomförd abort vill se är just det Ni visar fram.
Ni får det att låta som om det vore en enkel sak, ”shitt jag e gravid – äh, det e bara å springa bort till kliniken å få gjort en snabbabort” Så fungerar det inte.

Olyckor sker…. pp piller som inte är 100% säkra, kondomer som spricker etc. Så finns det ju de som blir utsatt för våldtäkter. Ska alla dessa kvinnor som kanske inte önskar ett barn, eller som kanske är allt för unga… Menar Ni att dessa kvinnor bör föda dessa barn? Vad händer sen då? Adoption? Eller ett oönskat barn som får en dålig uppväxt? Är det inte bättre att göra en abort?

På eran web står det: ”Stödja och hjälpa kvinnor i graviditeskris”. Stödjer Ni en kvinna vilket beslut hon än tar? Om hon beslutar sig för att göra abort, vilket stöd får hon av Er då? Om inte… ja, då kan man knappast kalla det stöd.

Jag hoppas på det starkaste att ingen stackars kvinna vänder sig till Eran ”stöd telefon”. Är det ens lagligt att kalla det en stödtelefon…

Du borde verkligen skämmas!

NN

27 maj 2010 kl. 23.30 skrev Mats Selander:

> Hej NN,
> tack för att du skriver till oss. Ditt email är ett bevis för att vår hemsida berör.
>
> Du tar dig friheten och använder hårda ord mot oss. Så låt mig vara rak tillbaka.
>
> Vi skäms inte ett ögonblick för att vi visar abortbilder.
>
> Du säger att du blir ”äcklad” och ”förbannad”. Det är mycket förståeligt. Det blir vi med. Men du verkar bli äcklad över att vi visar hur abort ser ut, inte över vad abort är.
>
> Vad anser du om abort? Är du för fri abort? Är det en rättighet?
>
> Om du tycker abort är en rättighet så borde du väl bli vara stolt över att vi har abort i Sverige. Och då borde du väl bli glad när du ser hur abort ser ut i praktiken?
>
> Varför blir du upprörd över att vi visar något du i så fall tycker är helt okey? Om abort är bra – varför får man inte visa hur det ser ut? Kan du svara mig på det?
>
> Nej, vi skäms inte. Men ärligt talat så tycker jag att varje person som anser att abort är en rättighet men som blir förbannad när någon visar vad det faktiskt innebär, borde skämmas för sitt hyckleri.
>
> Men jag hoppas att det inte gäller dig, utan att ditt email bara stod för en spontan överreaktion …
>
> vänligen (trots allt)
>
> Mats Selander
> ordf. MRO-Människorätt för ofödda
>
>
>
> — Den mån 2010-05-24 skrev NN YY <nn@yy.xx>:
>
>
> Från: NN YY
> Ämne:
> Till: info@abortnej.se
> Datum: måndag 24 maj 2010 23:03
>
> Hej,
>
> sitter och googlar bilder för att ta reda på hur min bästa vänninas foster ser ut som nu är i vecka 14. Fantastikt och fachinerande! Hon är en lyckligt blivande mor =)
> Men så snubblade jag över de bilder som ni lagt ut av trasiga foster och blev direkt äcklad och förbannad.
> För jävlig propaganda! Ni borde skämmas!
>
> NN
>
>