Svenska Dagbladet rapporterar att läskiga cigarettbilder påverkar rökare. Notisen är kort och återges här i sin helhet:
Nu kommer ytterligare en studie som kastar ljus på vad som händer med människor när cigarettpaket täcks med läskiga bilder över vad som kan hända om man röker. Amerikanska forskare mätte hjärnaktiviteten hos 19 unga rökare, samtidigt som de fick se cigarettpaket både med och utan ”skrämmande” bilder. Bilderna visade exempelvis ruttnande tänder eller en läpp med en tumör på tillsammans med en varningstext. För varje bild på ett paket som visades fick deltagarna ange, på en skala mellan 1 och 4, hur mycket utformningen motiverade dem att sluta. Det visade sig att områden i hjärnan kopplade till känslor som rädsla och avsmak stimulerades när deltagarna fick se bilderna. Både viljan att sluta och reaktionen i hjärnan var starkare när deltagarna fick se paket med varningsbilder, vilket forskarna tar som intäkt för att det här är en bra metod för att få människor att fimpa.
Detta stöder vår övertygelse att abortofferbilder påverkar. Tillåt mig reflektera över detta.
Bilderna påverkar alltså känslorna på ett sätt som ord inte gör. Den genomsnittlige rökaren vill nog inte se sådana bilder eftersom de skapar känslor som krockar med önskan att få nikotinbegäret tillfredsställt. En del rökare blir nog irriterade, ja kanske arga om man skulle pryda cigarettpaketen med bilder på ruttnande tänder eller läppcancer. Ändå skulle de tränga ner till känslonivån och utmana rökarens önskan att röka – och det skulle ske inifrån rökaren själv, så att säga. För då blir det inte bara känsla mot tanke, utan känsla mot känsla, vilket gör det lättare för den rökare som redan har tanken att ”jag borde inte röka” att i praktiken sluta.
Vi har skäl att tro att bilder på aborterade ofödda människor fungerar på ett liknande sätt. Kvinnor som sett våra bilder kan intyga att de bidrog till beslutet att inte göra abort. Ibland var bilderna den helt avgörande faktorn. Men bilderna tvingar inte den abortbenägna kvinnan till att avstå från abort, lika lite som anti-rökningsbilderna får alla rökare att fimpa. Men för många som har tanken att ”jag borde nog inte göra detta”, blir det lättare att stå emot känslan.
Men kanske skillnaderna mellan abort och rökning är så stora att vi inte kan dra några slutsatser om abortofferbilder utifrån denna studie?
En viktig skillnad är förstås att rökaren har ett kemiskt behov av nikotin. Rökningen är njutbar. Men ingen kvinna njuter av sin abort. Abort är inte en frestelse i sig, vilket rökning är. Aborten är endast en frestelse i den meningen att den befriar kvinnan från en situation som hon upplever som ohållbar och otroligt stressande. Men i båda fallen är det starka känslor involverade. Därför är det rimligt att tro att bilder som påverkar känslolivet spelar en roll för personens beslut. Bilderna letar sig ju ner till den nivå där beslutet i praktiken oftast sker.
En annan skillnad är att rökningen enbart gäller en själv, medan abortbeslutet involverar andra människors känslor och framtid. Rimligen påverkar bilder mer när beslutet gäller någon annan som man har ansvar för. En kvinna som upplever press från sin omgivning – oftast från mannen i fråga – kan uppleva sig som ”egoistisk” om hon väljer att välkomna sitt barn. Då ”förstör hon mannens liv”. Då är hon ”oansvarig och självisk”. Kanske bildens påverkan blir mindre när en sådan press finns.
Å andra sidan kan abortofferbilden tydligt säga henne att det handlar om att aborten dödar en liten människa, hennes eget ofödda barn. Och detta kan väga upp alla hänsyn till omgivningens alla åsikter och anklagelser. På liknande sätt som bilder på barn som förolyckats i trafiken rimligen påverkar mer än likadana bilder på vuxna, så kan abortofferbilden påverka starkt. Man ser ju med egna ögon att aborten dödar ett litet ofött barn – försvarslöst, oskyldigt och helt utelämnat till oss vuxna. Abortofferbilder kan därför tänkas ha en större påverkanskraft än anti-rökningsbilder.
Ytterligare en skillnad är att abortofferbilder tenderar att skapa skuldkänslor på en mycket djupare nivå än anti-rökningsbilder. Vad jag gör med min egen kropp är min ensak, kan många rökare tänka. De abortbenägna kvinnor som tänker likadant får sig en stark moralisk tankeställare när de ser en abortofferbild. För då blir det känslomässigt uppenbart för henne att aborten inte endast handlar om hennes kropp, utan framför allt om det ofödda barnets kropp. Röknings skadar en själv – abort dödar en annan. Detta gör rimligen att abortofferbilder har en starkare känslomässig påverkan.
Samtidigt kan denna påverkan vara så stark för vissa att man väljer att helt stänga av känslolivet. Intrycket blir alldeles för starkt. (Men man stänger bara av efter att man sett bilden – bilden har därför en påverkanskraft ändå, i synnerhet i långa loppet). Det är nog främst kvinnor som gjort abort och kvinnor som är oplanerat gravida och som bestämt sig för att göra abort, som känslomässigt värjer sig för bildens kraft. Har man stålsatt sig och beslutat sig i sitt inre, så blir ett starkt känslointryck i motsatt riktning lätt något man avfärdar rakt av. Frågan är då om det finns något annat budskap eller uttryckssätt som kan få en sådan kvinna att ompröva sin abort. Kanske ett budskap om att ”vi vill hjälpa dig” skulle kunna göra skillnad? En omsorg som träffar den situation som upplevs som ohållbar kan kanske få en kvinnan att våga tänka nya banor. Aborten är ju inte en frestelse i sig, utan endast ett medel för att nå en hållbar livssituation. En viktig fråga blir då: hur kan vi erbjuda adekvat hjälp till dessa kvinnor, på ett sätt som ger dem hoppet tillbaka?
Bilder påverkar, och våra abortofferbilder har räddat liv. Men det utesluter inte att vi också vill kommunicera ett annat budskap: ”Vi vill hjälpa dig!”. Och det har vi fått göra. Vi i MRO har hjälpt krisgravida kvinnor på olika praktiska sätt och inte minst genom att vara en lyssnade och stöttande medmänniska i en svårt livssituation. Att få vrida och vända på situationen tillsammans med någon som inte vill ens ofödda barns död kan få betyda oerhört mycket. Och rädda liv!
Mats Selander, ordförande MRO
Senaste kommentarer