Är du gravid? Eftersom du har sökt dig till denna sajt kanske du inte är glad över det faktumet? Det finns hjälp att få! Vi kan förmedla både samtalsstöd och praktisk hjälp. Emaila oss på info@abortnej.se eller ring 0734 – 25 47 51. Vi kommer att behandla dig med största respekt.

Vi vill också, trots allt, börja med att lyckönska dig. Grattis till att din kropp fungerar som den ska och till att du har förmågan att ge livet vidare! Läs gärna vår text nedan för att få lite nya tankar om din graviditet. Följande ämnen behandlas:

Jag vill inte få barn för att jag inte har fått tillräckligt med kärlek själv!
Jag vill inte få barn för att världen är så osäker!

Jag vill inte få barn för att det kommer att förstöra mitt liv!

Jag vill inte få barn för att det begränsar min valfrihet!

Jag vill inte få barn för att pappan inte är rätt partner!

Jag vill inte få barn för att det är min kropp!

Jag vill inte få barn för jag kommer att bli en dålig mamma!

Jag är arg på livet!

Jag har för lite pengar för att få barn!

Vi vill ge dig hopp
Vi tror på att varje mänskligt liv har ett värde — därför är vi emot abort.För att göra det ifrågasätter vi vissa uppfattningar som är vanliga I dagens samhälle.
Du kan dock läsa vidare utan rädsla – vi kommer inte försöka ge dig skuldkänslor!

Vi vill hjälpa dig med ditt val
Vid en graviditet ställs en mängd olika intressen mot varandra. Hur kvinnans intressen vägs mot fostrets läser vi ofta om i media. Men det kan även bli intressekonflikter mellan kvinnan och mannen, hennes familj och hennes egna planer avseende utbildning, jobb, och framtid. Hur vägs dessa intressen mot varandra? Situationen kräver att du gör aktiva val. Att inte välja alls innebär ju också ett val. Ditt första och största val är: kommer du att fullfölja graviditeten eller kommer du att göra abort?

Jag som skrivit texterna har varit i just en situation liknande din för många år sen och minns ofta hur svårt det var att välja. Var inte rädd! Vi hoppas att nedanstående texter ger dig lite nya tankar och mod!

1. Jag vill inte få barn för att jag inte har fått tillräckligt med kärlek själv!

När jag var ung längtade jag efter att träffa någon som skulle älska mig. Jag var osäker på om jag var värd att älskas. Därför drogs jag till killar som verkade ha förmåga att älska. Om min framtida pojkvän var tillräckligt kärleksfull skulle han kunna älska även mig. Men förhållanden var svåra! Jag försökte och försökte på nytt. De jag verkligen tyckte om ville inte stanna. Jag undrade varför – jag var ju beredd att göra allt, till och med ha sex! Ibland blev jag ihop med killar jag bara delvis tyckte om för ingen annan ville ju tydligen ha mig. Så blev jag gravid. Båda visste vi att förhållandet aldrig skulle fungera. Att jag blivit gravid med en av de killar jag bara gillade lite grann var nästan en lättnad för då gjorde det inte ens ont att göra slut.

Men ekvationen var omöjlig: hur skulle jag kunna ge något till ett barn som jag själv aldrig fått, nämligen kärlek? Varifrån skulle jag ta den kärleken om det redan var stort minus på mitt känslo-konto innan? Barnet skulle dessutom utgöra ett hinder för att hitta en framtida partner. Vem vill bli ihop med en ensamstående förälder? Människor som möter en kvinna med stor mage vill prata om när barnet ska födas, inte höra om hur arg eller ledsen mamman är över sitt liv. Jag kände mig helt isolerad med mina känslor. Jag skriver som det var: varje kväll i nio månaders tid grät jag mig till sömns på kvällen.

Min växande mage som putade ut var det förhatliga ”DET”; nitlotten i livets lotteri. Men det som kom ut ur magen var förvånande nog ett ”DU”! Jag förstår idag att mina tankar om kärlek var fullständigt fel. Barnet slukade inte kärlek – barnets och mitt förhållande var en källa som GAV kärlek. Tvärtemot mina föreställningar blev barnet en källa till kärlek som var så stor att den svämmade över alla bredder och räckte för både oss och andra.

Har du fått för lite kärlek?

● Alla behöver kärlek! Vem ger dig kärlek frivilligt? Vem försöker du att få kärlek av? Har personen/ personerna kunnat ge dig det du behöver?
● På vilka sätt har du försökt att få mer kärlek? Har det fungerat?
● Tror du att dina chanser att få kärlek i framtiden blir bättre om du gör abort? Hur då?

2. Jag vill inte få barn för att världen är så osäker!

I tv-soffan på kvällen byter jag snabbt kanal om jag råkar hamna på Rapport eller Aktuellt. Jag orkar inte höra mer elände än det som redan nått mig under dagen via Internet och tidningarna. I Sverige lever vi i relativ säkerhet men vi vet att krig, katastrofer och miljöförstöring är andras vardag. Världen är och har varit osäker för många människor. Ibland ter sig världen så hemsk att livet verkar meningslöst. Hur kan man våga föda ett barn i såna tider? Men värdet av en människas liv bestäms ju inte enbart av hur tryggt människan får leva, om hon eller han får en garanti om ett lugnt liv, utan även av andra faktorer. Det finns talrika exempel på hur barn födda under svåra förhållanden, krig, ockupation eller andra svåra omständigheter får rika liv och bidrar med värdefulla saker till mänskligheten – exempelvis Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Är du rädd att föda ett barn i en osäker värld?

● Vad skulle du behöva för att känna dig trygg angående ditt barns framtid?
● Är det möjligt att få garantier avseende detta?

3. Jag vill inte få barn för att det kommer att förstöra mitt liv!

I väst accepterar vi bara att åka på en sida av livets rulltrappor – den som leder uppåt. Vi gör allt för att inte slösa bort det enda liv vi fått: vi utbildar oss, bygger på vår CV för att kunna söka bra jobb, som ger lön så att vi kan utvecklas, köpa fina kläder, kunna resa, kunna bo som vi vill. Vi vill maximera våra chanser! I sin kloka bok ”Statusstress” beskriver filosofen Alain de Bouton hur dagens samhälle förmedlar bilden att alla har chansen att lyckas, bara man har tillräckligt talang och driv. Jag som inte lyckats bli mediekändis, miljonär eller affärsledare redan som ung känner mig istället som en förlorare; eller ”loser”, enligt de Bouton. Vad är ett oplanerat barn I det sammanhanget, om inte ett hinder som fullständigt torpederar mina chanser och planer?

När jag som skriver denna text själv blev gravid hade jag planer på att åka utomlands och avsluta mina studier, samt stanna permanent i landet där jag utbildade mig. Att bli med barn total-kvaddade dessa planer, det är sant. Men jag var också helt blind för de antaganden som låg till grund för mina planer. Här är två saker jag inte kände till:

1) Nästan alla mina planer – att åka bort, att avsluta studierna, att bo utomlands, m.fl. var baserade på en grundkänsla att jag var värdelös. Den känslan är svår att stå ut med! Därav ångesten över att graviditeten ”avbröt” mina frenetiska planer på att fixa, åstadkomma, bevisa, ändra, uppnå saker.

2) Vi inte bara mognar genom relationer till andra människor utan blir till genom dem. Just det barn jag födde förvandlade mig genom sin blotta existens till en helt annan människa, en person som är lugnare, gladare, starkare, mer tacksam och full av kärlek till livet, mig själv och andra människor.

Jag fick inte det jag ville, men jag fick det jag behövde – istället för att känna mig värdelös blev jag plötsligt värdefull!

Kommer det att förstöra ditt liv att föda barn?

Ditt liv kommer säkert att ändras på många sätt genom att få barn på sätt som du varken kan förutse eller kontrollera. Oavsett hur stora förändringarna blir kommer det inte att bli förstört! Jag rekommenderar att du besöker TED.com och lyssnar på forskaren Dan Gilberts föredrag “The surprising science of happiness”, som har överraskande saker att berätta om lycka och lyckokänslor hos människor som varit med om livshändelser som ej är självvalda

4. Jag vill inte få barn för att det begränsar min valfrihet!

Visst är det sant att ju större valfrihet jag har desto lyckligare blir jag? Eller är det alltid sant? Jag kände en familj med en ”strulig” tonåring. Tonåringen började ljuga för sina föräldrar, rymde upprepade gånger hemifrån för att tillbringa tid i City. Titt som tätt fick mamman och pappan ta ledigt från jobbet och leta efter flickan på gator och torg. Ingenting familjen gjorde hjälpte. Till sist var flickans liv och känslor så kaotiska att hon hoppade framför ett tunnelbanetåg. Hon överlevde men fick amputera en fot. Till min förvåning blev hon inte mer deprimerad efter förlusten av en fot utan tvärtom ändrades hennes liv till det bättre: hon fokuserade på sin rehabilitering, på att avsluta sin skolgång, på att få boende anpassat efter sina behov m.m. I efterhand verkar det som att förlusten av foten blev ett första ”faktum” hon behövde förhålla sig till i sin värld som tidigare varit överfull av möjligheter. Istället för att bli knäckt blev hon hjälpt av att ha ett ramverk att förhålla sig till. Inom det ramverket – att behöva få livet att fungera utan en fot – växte det fram en enorm drivkraft i flickan att komma vidare och leva ett så bra liv som möjligt.

Så fungerar det ofta när man får ett barn. Barnets behov, dina behov som förälder och era behov som familj skapar en ram som du fyller i med så mycket glädje, trygghet och äventyr som du bara kan uppbåda.

Blir din valfrihet begränsad om du föder barnet?

  • Besök Ted.com och lyssna på Barry Schwartz en forskare som har överraskande saker att berätta om lyckokänslor och valfrihetens paradox.
  • Håller du med om att det oändliga antalet möjliga val i livet inte bara är positivt utan även kan vara förlamande ibland?
  • Finns det människor du känner vars situation förändrats utan att de kunnat påverka det? Kan du fråga hur de löste utmaningar som uppstod kring studier, boende, arbete, relationer, ekonomi och annat? Hur lång tid tog det att lösa utmaningarna?
  • Vilka val-alternativ, som är viktiga för dig, skulle du inte kunna välja om du föder barn?

5. Jag vill inte få barn för att pappan inte är rätt partner!

Jag började dejta en ung man. Han verkade seriös – en forskare. Efter ett antal månader blev jag gravid. Det var precis då som mannen valde att berätta att han egentligen inte tyckte om mig särskilt mycket! Han tyckte att jag var mindre intelligent och utbildad än han, han föredrog tjejer med smalare kropp och längre naglar än jag hade och han tyckte inte heller att vi passade ihop sexuellt. Efter att barnet föddes tog det fyra år innan han vågade berätta för sina föräldrar att han fått ett barn. En äldre släkting som jag tyckte mycket om bestämde vid detta tillfälle att bryta all kontakt med mig ifall jag inte bet ihop och gifte mig med mannen jag fått barn med. Tror du på mig när jag skriver att jag förstår hur det känns att bli med barn med fel person?

Har du blivit gravid med fel person?

  • På vilket sätt har du blivit gravid med fel man?
  • På vilket sätt blir barnet ”fel” om du blivit gravid med fel man?

6. Jag vill inte få barn för att det är min kropp!

Jag har två starka känslor angående min kropp: att den tillhör mig och att den ska vara på ett visst sätt.

Att kroppen är min är självklart. Vems skulle den annars vara? Det är mina händer, mina armar, mina ben, min mage. Hurdan kroppen ska vara vet vi: Helst smal och vältränad förstås. Att kroppen ska vara frisk tar jag för givet. När kroppen är som jag vill att den ska vara är den som ett visitkort utåt över vem jag är. Men när jag känner mig otränad eller har gått upp i vikt känns det olustigt att bli sedd av andra. Jag får panik att de ska döma mig som lat eller ful.

Vid en graviditet ändras kroppen samtidigt som den genomgår ett skeende som inte är under din kontroll. Tanken på de förändringar som ska äga rum – att brösten och magen blir större under en period – kan aktivera panikkänslor. Kommer min kropp aldrig att bli som den var innan? Är det verkligen min kropp om något sker inuti den som jag inte har kontroll över? Under graviditeten behöver den blivande mamma ännu mer stöd och bekräftelse från sin partner, vilket inte alltid är möjligt.

Trots att vi tar upp till 30.000 andetag per dag och våra hjärtan slår mellan upp till 144.000 gånger per dag tycker vi att vårt värde ändras beroende på om vi väger ett par kilo mer eller mindre. Det är väldigt väldigt konstigt.

Hur känner du inför din kropp?

  • Vad innebär det för dig att din kropp är din?
  • Fundera en stund över de nio månader du själv låg I din mammas mage. Innebär dessa månader att din mammas kropp inte längre var hennes?
  • Känner du olust inför hur din graviditet kommer att påverka din kropp?
  • Kan du fråga några kvinnor som fått barn hur deras syn på sin kropp påverkades under och efter graviditeten? Påverkar deras svar det dina eventuella rädslor?

7. Jag vill inte få barn för jag kommer att bli en dålig mamma!

Många människor, inklusive jag som skrivit denna text, var livrädda inför själva rollen som mamma mer än någon annan aspekt av graviditeten. ”Livrädd” är exakt vad jag var – rädd för att jag skulle förstöra såväl mitt som barnets liv enbart genom vem jag var. Jag fantiserade om att hellre adoptera bort barnet än att ta risken att bli som min egen mamma hade varit mot mig! Detta påminner mig om en händelse innan min dotter skulle börja skolan. Ett par månader innan hon skulle börja första klass frågade jag henne om det skulle bli roligt. Till min förvåning brast hon I gråt. På frågan om vad som var fel svarade hon: “Mamma jag kan inte börja skolan för jag kan ju inte ens skriva och läsa!” Själva idén med skolan – att man ska lära sig det man inte kan – hade undsluppit henne.Att bli förälder är som att börja första klass utan att kunna skriva och läsa. Man känner sig oförberedd men det är inte meningen att man ska kunna allt innan – man får tid och tillfälle att lära sig det som behövs under resans gång!

Är du rädd för hurdan mamma du skulle bli?

Barn lär sina föräldrar vad de behöver! Jag rekommenderar att du skaffar och läser boken “Anknytning: om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn” av Kay Karlsson.

8. Jag är arg på livet!

Designtorget i Stockholm sålde länge nyckelbrickor av aluminium med skojiga meningar instansade. Jag kunde inte låta bli att köpa en på vilken det stod Queen of fucking everything”. Den påminde nämligen så om min studietid.

Omgiven av duktiga och ambitiösa studenter fick jag bekräftat att vägen till ett bra liv var att sätta ambitiösa mål och sedan se till att uppnå dem. Livet formas av min vilja, mina ambitioner, ansträngningar, talanger och planer. Det gäller bara att sätta ribban tillräckligt högt. Strategin fungerade – jag fick bra betyg och stipendier.

Utanför skolan fungerade strategin uruselt. Jag kände mig långt ifrån Queen över något alls. Det var inte målen eller viljan som det var fel på. Själva livet lade liksom gång på gång krokben för planerna: Min pojkvän gjorde slut efter många år, en lågkonjunktur drabbade Sverige och gjorde det svårt att hitta jobb i flera år, en av mina förälder blev plötsligt en annan person än innan på grund av psykisk sjukdom, jag utvecklade en ätstörning, min studiehandledare började baktala mig och nästa pojkvän, den jag blev gravid med, visade sig vara någon helt annan än jag trodde.

Varje motgång slukade kraft och tid men jag reste jag mig och fortsatte att röra mot mina mål. Till sist mötte jag ett hinder som jag inte bara kunde ta mig förbi: jag blev gravid. Min reaktion: jag blev RASANDE. Rasande på mig själv, mannen jag blivit gravid med, min familj, vänner som inte var gravida, vänner som var gravida men var lyckliga, alla som frågade när barnet skulle födas. Rasande på att vara tvingad att ge upp mina mål. Jag var så arg så jag nästan var rädd för mig själv. Genom ilskan var jag medveten om att det fanns en oskyldig part – fostret i min mage.

Är du arg på livet?

  • Vad är du mest arg över?
  • Vad skulle få din ilska att gå över
  • Var du arg på livet även innan du blev gravid?

Jag har för lite pengar för att få barn!

Det är förståeligt att oroa sig för ekonomin! Det gör vi ofta när livet ser ut att komma ändras. Kontakta oss så pratar vi med dig om din situation och hur vi kan hjälpa dig.

Kontakt

Ring gärna eller maila. Vi har som ambition att svara inom en max två dagar.
Telefon: 0734-25 47 51
Mailadress: info@abortnej.se