Hoppa över navigation.
Hem

MROs blogg

Principlöst, ogenomtänkt och hjärtlöst

Under abortdebatten på Elida under Almedalsveckan medgav Feministiskt initiativs taleskvinna Stina Svensson att hon egentligen tyckte att aborträtten borde gälla under hela graviditeten, vilket vi rapporterat om tidigare. Detta är helt i enlighet med principen att kvinnan har en ovillkorlig rätt till sin kropp. Människolivet i magen ska kunna avhysas när som helst om kvinnan så vill.

Nu visar det sig att denna inställning delas av fler personer verksamma inom Feministiskt initiativ. Så skriver Christine Öberg på sin blogg Forskarfeministen:

"Fostrets rätt slutar där min rätt att slippa ett jobbigt, farligt och potentiellt dödligt tillstånd börjar."

Detta måste förstås som att fostret helt borde sakna rättigheter så länge det befinner sig inuti kvinnan. Även Christine Öberg, som också deltog i debatten på Elida, menar alltså att aborträtten egentligen borde gälla fram till förlossningen. Precis som i USA.

Nu är detta inte något officiell ståndpunkt för Feministiskt initiativ. Nej, de står bakom den nuvarande abortlagstiftningen som ju innehåller ett abortförbud efter den 22:a graviditetsveckan. Problemet för Fi, liksom för alla som motiverar den fria aborten med argumentet att kvinnan ska ha rätt till sin kropp, är att de inte kan motivera några som helst inskränkningar i kvinnans rätt utan att ge avkall på sin styrande princip.

Den motvillige abortmotståndaren

Mitt aktiva engagemang för de ofödda började för omkring fyra år sedan. Det kom som en direkt konsekvens av att jag började omfamna människovärdesprincipen. Den absoluta majoriteten västerlänningar ställer sig bakom den principen. Såväl FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som Europadeklarationen, bygger på människovärdesprincipen. Enkelt uttryckt går den ut på att alla som är tillhöriga arten Homo sapiens sapiens har en grundläggande och inneboende rätt till liv. Föga kontroversiellt, enligt de allra flesta människor. Det är på den grund de västerländska civilisationerna vilar.

Biologivetenskapen har samtidigt för länge sedan klarlagt att startpunkten för när en ny människa blir till, är vid befruktningen. Det vill säga, när kvinnans ägg och mannens spermie smälter samman till en enhet. Från och med det ögonblicket påbörjas den process som sedan fortgår genom resten av en människans liv, fram till dess att hon eller han dör på sin ålders höst. Detta är alltså objektiva fakta: en ny unik människa påbörjar sitt liv vid befruktningen.

Så, vad händer om man lägger ihop människovärdesprincipen med det biologivetenskapen har påvisat som objektiva fakta (beträffande när en ny människa blir till)? Det torde bara finnas ett svar på den frågan. Nämligen att det är fel att döda ofödda människor. Eftersom varje abort innebär att man, med uppsåt, dödar en människa. Det ser varje välfungerande människa, med genomsnittlig intelligens och ärligt uppsåt.

Litteratur för livet

Det tenderar att bli glest mellan blogginläggen nu under sommaren. Det finns flera skäl till att jag inte sitter mycket vid datorn just nu. Bortsett från den uppenbara starka värmen, har jag som småbarnsförälder svårt att få loss utrymme och tid att skriva några längre texter. Så ha tålamod med mig. Här kommer i varje fall några rader med ett par boktips!

I slutet av förra seklet slutade jag äta kött och andra animalier. Detta gjorde jag av etiska och filosofiska skäl, som en protest mot en djurindustri som ständigt sätter profiten före respekten för de ickemänskliga individer som vistas där. Fortare än jag hann säga "sojaprotein" hade jag blivit överhopad av frågor och ifrågasättanden av min omgivning, som med näbbar och klor ville kunna fortsätta äta sina djurdelar med gott samvete. Efter ett ganska kort tag infann sig en trötthet över denna situation. Det var nämligen ständigt samma frågor och påståenden som återkom, med olika mindre variationer. Där någonstans uppstod en önskan efter någon slags argumentsamling, en broschyr eller något liknande, som kunde svara på de vanligaste invändningarna och frågetecknen. En FAQ (Frequently Asked Questions), som det brukar heta på internet.

Mariah Careys man blev nästan aborterad

Okej, nu kommer ni nog på mig med att tjuvläsa kändisskvallret när jag surfar mig igenom min dagsranson av nyheter. Det bjuder jag på. Nu har jag nämligen hittat ytterligare en amerikansk kändisartist som sjunger om abort. Denna gång är det Nick Cannon, alltså Mariah Careys man, som har satt ihop en låt om hur hans mamma i sista stund valde att låta honom fortsätta leva, genom att lämna abortkliniken hon hade tänkt göra abort på. Får jag leva? Can I Live? Undrar Cannon:


Kommentarer och Facebook

Som ni kanske har märkt finns det ingen kommentarsfunktion på denna blogg. Låt det inte hindra er från att skriva om sådant ni reagerar på! Skicka bara i väg ett mejl på info@abortnej.se när det är något. Om det är menat som en publik kommentar är det bara att skriva det någonstans i början eller slutet, så lägger jag upp det som admin.

Ett tips för er som inte har sett det, är att vi har startat en sida på Facebook för våra sympatisörer. Den hittas på denna adress.

Sist vill jag uppmärksamma er läsare på att det finns en del samtida kulturyttringar som har abort som tema. Happy Birthday med Flipsyde är ett sådant exempel, som tar upp hur det kan kännas efter en abort för pappan.


Svar från MRO

Med jämna mellanrum trillar det in mejl från människor som blir upprörda över att vi synliggör de övergrepp som begås mot ofödda människor. Dagligdags, tiotusentals om året, i Sverige. Nedan kan ni läsa en autentisk mejlväxling som är rätt typisk för hur det kan se ut. Namnet på den vi skriver till är utbytt till NN för att inte hänga ut någon enskild person.

Ärende: Re: Svar från MRO
Från: info@abortnej.se
Datum: Sö, 2010-06-06, 09:55 pm
Till: "NN"
Prioritet: Normal
Inställningar: Visa hela brevhuvudet | Visa utskriftsvänlig version | Ladda ner detta brev som en fil | Visa brevets detaljer

Hej igen, NN!

Att vi tycker olika kan anses vara väl redovisat, från båda håll, vid det
här laget. Vad jag önskar att du vill tänka på är samma sak som Mats tog
upp i sitt senaste mejl till dig. Att döma av det du skriver, anser du
inte att ofödda är människor. Samtidigt säger du dig bli äcklad och
förbannad av att vi synliggör vad en abort de facto innebär för den
ofödda. Det är en kombination av åsikter som ter sig motsägelsefull i mina
ögon.

Antingen så är det som du säger, att ofödda inte är människor. I sådant
fall kan det vi arbetar med liknas vid att visa upp bilder på ex vis
bortopererade blindtarmar. Rimligtvis borde reaktionerna på vår verksamhet
på sin höjd handla om att tycka att vi är pinsamma och knäppa/obegåvade.
Men att bli arg på det viset som du, och många andra, blir? Vad finns det

Från abortliberal till människorättsaktivist

Välkomna till det första inlägget på denna blogg! Som ni med största sannolikhet redan har gissat är detta alltså Människorätt för ofödda:s blogg. Vad vi står för och hur vi tänker kan ni få en rätt bra uppfattning om genom att läsa de olika artiklar som ligger uppe sedan tidigare på denna hemsida.

En presentation kan väl vara lämplig när jag ändå skriver här för första gången? Eftersom många som jag har diskuterat med i abortfrågan tenderar att vara oerhört intresserade av ens personliga erfarenheter kan jag börja med det. Själv anser jag att det är önskvärt att klara av att hålla isär sak och person. Men en kvalificerad gissning är att detta kommer att dyka upp som en frågeställning. Snarare förr än senare. Så låt oss få det avklarat redan nu. Tre graviditeter har jag hunnit med hittills. I tur och ordning har de utmynnat i en medicinsk abort, ett missfall och ett levande fött barn.

Prenumerera på innehåll